
Ett ketchupfärgat orosmoln har tornat upp sig på kulinariska horisonten och hotar den ängsliga idyllen i våra storstäders mest sensibla köksutrymmen. Surdeg, Manitoba Cream, Amarone, Le Creuset; hörnstenarna i den sociala kod som styr denna delikata väv av gastronomiska förpliktelser, attackeras nu av en aggressiv falukorvs- och fiskpinneresning. I veckan stred Lantz på halvfabrikatens barrikader och senare i vår kommer journalistens Karin Ahlborgs svar på 00-talets hängmörade matsnobberi (lite finare, lite drygare) med boken ”Sluta peta i maten”. Veckans nyhetsbrev kretsar bland annat kring professionalism, det nya märkvärdiga tränandet och teser om varför Sverige har flest singelhushåll i världen. I helgen blir det Pripps Blå och vita bönor. De e dags för fredagsmys.
BUSINESS
GYMMET; NATTKLUBB, NÖJESPARK OCH CIRKUS
Dagens Industri granskar gymnäringen och konstaterar att 2010 ska det vara ”upplevelser och känsla”. Sådant erhålls på biografer och resor till fjärran länder, trular de delar av redaktionen som växt upp med dragremmar, magnesiumkarbonat och medicinbollar. Skämt åsido, det är klart att det inte lönar sig med gamla brottarideal där lidande och gulnande trikåer går hand i hand. Det där har branschen förstått sedan länge. ”Nu ser man mer holistiskt på träning, både mentalt och fysiskt”, säger Cecilia Östman, produktchef på World Class Sverige. Allra mest holistisk är förstås amerikanska kedjan David Barton Gym där gränserna mellan kroppsligt späkande, nattliv, raggning, livstilspositionering – you name it – flyter ihop till något helt annat. ”Are designer gyms the next hub of pretentious living?”, frågar sig SpliceToday och utvecklar resonemanget vidare: ”The modern country club isn't so much about old guard high society, cucumber sandwiches and tea and shit, as it is about house music, and the sex appeal of downtown sleek. In New York City, where there is already so much of everything, especially gyms, the lesson is: if it's fabulous, they will come.” Här hemma har det blivit poppis att leka cirkusakrobat, när Reebok och Cirque du Soleil har slagit sina påsar ihop. Situps, någon?
Fördjupning
Hela Sverige får hemmagym: Träna med TV och svenskarnas fysiska aktiviteter
SAMHÄLLE
TÄNK PROFFSIGT, LILLA VÄN
Journalisten, författaren och numera pensionerade cricketspelaren Ed Smith utgår från sportens värld när han ställer den retoriska ödesfrågan; har vi gått för långt i vår nitälskan att göra allt strikt fackmannamässigt – så ”proffsigt”? På bara hundra år har betydelsen av amatör och proffs blivit de rakt motsatta. En gång var den förstnämnda liktydigt med glöd och engagemang, medan den senare kategoriserades som mer av en kylig karriärist. Beskåda bara dagens synonymer till amatör – blåbär och klåpare. Vem vill ha en sådan i sitt lag – eller verksamhet för den delen? Men precis det menar Ed Smith. Det är dags att vända på steken och han citerar berömda tränarbrassen Luiz Felipe Scolari: “My priority is to ensure that players feel more amateur than professional,”Thirty to forty years ago, the effort was the other way. Now there is so much professionalism, we have to revert to urging players to like the game, love it, do it with joy.” Smiths resonemang berör sålunda vår värld i stort och han exemplifierar med såväl teveserien The Wire som Lehman Brothers. Hur professionell är du?
Fördjupning
Are we too professional?


